Lyxigt hus och bil

Balansera hög levnadsstandard med låga utgifter

Jag kan tycka att det är svårt att hitta en bra balans mellan att ha en hög levnadsstandard som man njuter av och samtidigt ha tillräckligt låga utgifter för att kunna spara undan stora summor pengar varje månad.

För en vanlig person att bli ekonomiskt fri innan traditionell pensionsålder så räcker det tyvärr inte att endast spara 5-10% av sin lön, utan det krävs att man sparar en mycket större procent av lönen. Många som blir ekonomiskt fri tidigt spara så mycket som 70-90% av sin lön varje månad. Givetvis är det mycket lättare att spara stora summor på en hög lön, men ens utgifter spelar en ännu större roll.

Att ha låga utgifter är nyckeln för att kunna spara stora delar av sin lön, men oftast går det även hand i hand med att man offrar sin levnadsstandard. Det är väldigt svårt att hitta ett lyxigt boende för en väldigt billig peng, men kan man tänka sig bo litet och med lägre standard så är det möjligt.

Vart går då gränsen?

I mitt huvud är ekvationen som på den illustrerande bilden ovan. På en axel går hur hög och lyxig levnadsstandard man vill ha, och på den andra går andel procent av sin lön som man kan investera.

Det svåra är att hitta en punkt som man kan tolerera i ett X-antal år. Kan man inte hitta en sån punkt riskerar man att leva med så hög levnadsstandard som man har råd med och inte kan spara undan några pengar alls, eller till och med överstiga sina tillgångar och hamna i en skuld.

För att bli ekonomiskt fri så är det viktigt att man ligger på plus regelbundet. Att man inte spenderar över sina tillgångar. Men för att livet ska ha en hög livskvalité så är det också enligt mig viktigt att hitta en balans, att man låter sig själv unna sig en viss levnadsstandard.

Att testa sig fram till sin gräns

Det är möjligt att man behöver testa sig fram för att hitta sin egna gräns. Själv har jag börjat från botten, testat att ha så absolut låga levnadskostnader som möjligt. På vissa delar av mitt liv såsom med shoppingstopp på onödiga saker så har det fungerat väldigt bra och jag kommer hålla låga kostnaderna där. Men på andra delar såsom boende så har det inte varit värt för mig att ha så låga kostnader som jag haft. Jag kommer därför nu söka ett dyrare boende för att höja min levnadsstandard, i utbyte mot att kunna spara mindre procent av min lön varje månad.

För mig är det här en utbyte som är värt då jag är ung och vill fortsätta jobba även efter jag nått den summa som behövs för ekonomisk frihet. Men hade jag däremot endast haft 1-2 år kvar och tänkt sluta arbeta helt så fort jag nått målet så är det möjligt att jag inte hade resonerat på samma sätt.

Jag tror att min grundpunkt är att dem flesta vill ha en hög levnadsstandard, men det är inte alltid möjligt att leva superlyxigt om man vill bli ekonomiskt fri innan pensionsålder. Då är det viktigt att utvärdera vilka utgifter som faktiskt ger en livskvalité personligen, och vilka utgifter som man kan klara sig bra utan.

Leave a comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *